söndag 21 november 2010

får se om det går fram idag

En liten gumma som arbetar i trädgården, ett sätt att få en liten inkomst.
På två veckor har jag inte kunnat fått iväg någonting, tyvärr. jag bor nu på Smyrna i Ooty uppe i bergen och mottagning och sändning fungerar ej. Gör ett nytt försök idag när solen skiner litegrann.     ...... Här ovan Neuville och Elisabeth som har stått vid hans sida sen födseln. Neuville lades i min armar en dag för 26 år sen. mamman var också småväxt och fick sonen vid 16 årsålder utan att ens veta att hon var med barn. jag råkade komma till sjukhuset, mötte mamman som var adopterad av en kvinna i normal längd, men de kunde inte ta hand om babyn. Nu är Neuville en oerhört duktig och datorkunnig ung man och hjälper oss bl.a. på Smyrna, Sri Lanka.
Neuville tar också gärna kort så jag poserade på väg till kontoret.

Fick besök av många som vi hjälper med högre studier, t.ex. blivande ingenjörer, lärare, ekonomer, sjuksköterskor. Här en elev till med Jasintha (till höger) som sköter utbetalning och kontakt med dem. Alltså är detta på Sri Lanka
 
Hagalaberget i bakgrunden - vi var ute på hembesök i ett område med många muslimfamiljer, annars är ju Sri Lanka ett buddistiskt land

Hej för denna gång. Margit i Nilgirisbergen i södra Indien.

söndag 7 november 2010

sjukhus, brödbak, pizza och lite annat

Hej igen efter många dagars uppehåll. En av våra anställda, som också växte upp på Smyrna, blev inlagd på sjukhuset för en mindre operation. Vi besökte!
Här köar man, de skall besöka BB avd. men de får bara gå in en och en till resp. som fått barn
Förbjudet att ta kort inne på sjukhuset men jag fångade de här sjuksköterskorna i farten............
Blev sugen på lite hembakat, fick tag på jäst, vetemjöl, havregryn och lite grövre vetemjöl....................En del ungdomar ville göra pizza. I denna byggnad finns ugn så hit kom en hel drös

Add caption
Stan vimlar av affärer, ofta har de samma varor. Här nedan står säckar med ris och gryn ofta utanför affären som alltid har öppna dörrar.


Här sitter självaste chefen som oftast sköter kassan själv.

Alltid lika roligt att hälsa på förskolebarnen
Nyligen anställda som, rektor på vår skola, och på utposterna, t.v. och hon t.h. datorlärare här på vårt centrum.
 Han stod plötsligt där och log och sa, är du här mrs. Margit? Ja, vem är du frågade jag?  För flera år sen berättade han, var hans far var sjuklig, mamman plockade te, det fanns två systrar och han själv i familjen. Han fick gå 6 år i vår Smyrnaskola och gick sen 6 år i statlig skola och tog den lägre examen, O/level. Nu har han en statlig tjänst på annan ort. Smyrna gjorde en man av mig, säger han. Tills jag dör kommer jag alltid att tacka er och alla som stöder denna verksamhet säger han.... kvinnan t.h. är vår manager
Add caption

torsdag 28 oktober 2010

Händer på stan ..................

I ett par veckor har vi nu försökt att få fram alla papper för att kunna börja bygga det lilla huset till en mamma med två flickor. Vi kom ända in i borgmästarens rum, men förgäves! Vi blev ledsna, slog oss ner vid ett bord och åt yoghurt.
Därborta stod poliser, polisbil och det verkade som om någon var i antågande. En grupp flickor i typiska singalesdräkter gjorde sig redo, och där kom han, en minister, som skulle öppna ett nytt kontor, fick vi veta, i den stora byggnaden. Kontoret skulle serva ´utveckling på landsbygden´.

Ja, flaggan hissades förstås och nationalsången sjöng. Medan flickorna marscherade in följde folket efter, tydligen vem som helst och jag hängde med och tog lite kort
Vid sådana här tillfällen har man alltid, kokosnöt, bitelblad, rökelse och i en kopp en blandning av sandelträd och olja.............Tillbaka till Smyrna och där höll man på att reparera taket och göra om köket till en av de anställda.
Näh, nu var det bråttom in på kontoret för att renskriva nyhetsbrevet. Vi möttes av några skolflickor som hämtat skolsaker. Vi hörs snart igen. Soliga hälsningar från blånande berg och mörkgröna cypresser. Margit

fredag 22 oktober 2010

Fattiga, glada människor! Hemligheten?

Nu lyser solen över de vackra bergen häruppe på 1 800 m ö.h. I Sri Lanka är det grönt på varenda mm. Det växer så det knakar. Träd och buskar blommar året om. Den fina inbjudande frukten mognar i olika omgångar. Den finaste frukten, MANGO, har tyvärr inte sin högsäsong nu. Men jag fick tag på ett par godbitar på marknaden häromdagen.
Nu nog om detta. Vet du vad man firade i söndags. den 18 oktober. Jo, det stod att läsa även här i tidningarna, Den Internationella dagen för att UTROTA FATTIGDOMEN  på vår jord! Nu skall du få följa med på den runda vi, ett gäng, gjorde den dagen.
Vi åkte med bussen på smala vägar upp och ner i serpentiner. Vi var på väg till ett område där människor helt enkelt ´tagit sig´ en bit jord, slått upp ett skjul och nu försöker odla och få en inkomst. På vägen dit mötte vi tvillingarna du ser härovan. De stod fnittrande vid vägkanten i blåsten. Vill ni följa med i bussen? De hoppade kvickt in. Var har ni varit? PÅ extralektioner blev svaret, vi är på väg hem. Visa oss var ni bor. Vi kör och kör, parkerade bussen, tar våra matkassar som vi packat kvällen innan och beger osss uppför, uppför bergssluttningarna
Vi går förbi flera hus, klädda med plast, lämnar matpaket och drar vidare.
Däruppe på höjden i den kalla blåsten håller man på att sätta potatis. Dessa områden är bra lämpade för grönsaker som vi är vana vid, morötter, purjolök, rödbetor och potatis. men här får man bara två skördar/ år. På platser som ligger något lägre t.ex runt Nuwara-Eliya, får man tre skördar, vilket betyder mer inkomst.
Vyerna var understundom helt sagolika. är detta en hemlighet till att alla var så enormt glada, kämpande och nöjda. Vilka avstånd för att komma till en butik, till skolan etc. Medan man tar sig fram så har man hela tiden dessa utsikter, panorama. Är det dessa naturupplevelser som stämmer människorna här till förnöjsamhet?
Nu närmar vi oss tvillingarnas hem. Under vägen dit har många familjer fått matpaket.
Här bor vi säger dom. nej, nej, det är ju inte ett skjul ens! Ett ruckel är det! Vi går in och ytan är väl 3x4 m. I mörkret skönjer man ansikten.
Hur många bor i detta ruckel. Jo, gammelmormor, mormor, mamma,pappa och 4 barn, den minste bara 7-8 månader
Mamman, pappan och en bror är inte hemma, de är ute på arbete. men de här tvillingarna har helt tagit oss fångna, vi i gruppen som delade ut paket. Och vi måste på något sätt bygga dem ett hus. Om någon vill vara med så finns info t.h. där bloggen börjar.
Familjen nedan hade kommit en bit på väg med ett rart litet hus och de hade iordningställt jorden och just satt sina potatis. Här är mamma. pappa och barn. Tjejen i mitten är gift med deras son som har en autoricho och får inkomst och den andra sonen är i det militära. Bara Fötter! Nej, det är inte kallt sa man och log.
Nu säger jag hej! Skall ner till kontoret. Det är Poyadag idag, en buddistisk högtid, man firar fullmånen, alla kontor, skolor etc är fria idag, men vi skall röja och de som kommer hit idag och jobbar får en extraslant. Sen skall vi alla äta ris och curry tillsammans, barnen också, för de är ju hemma. Vi hörs! Margit

måndag 18 oktober 2010

Sjukhusbesök och lärarmöte!

 
På kvällen efter samlingen åkte vi till sjukhuset för att hälsa på en av de anställda som skall genomgå en hjärtoperation. Jag ville inte ta kort innen i salen utan det blev på byggnaderna och på hunden som låg utanför salen. När någon är sjuk här kommer hela släkten och kamrater och en och annan hund hänger med. Salen var precis proppfull av besökare.
Kan ju vara en upplevelse att få titta in och även se andra som man ev. känner och kan snacka med.

 
Innan man började hemfärden bjöds alla förstås på ris och fiskcurry (alltså curry är en rätt) Detta kortet skulle kommit sist, men.........jag lär mig väl så småningom.
Vi inbjöd alla lärare från de skolor på 5 platser där vi undervisar barn som aldrig fick en chans att börja den statliga skolan. Också de som arbetar med fadderbarnen var inbjudna.
Platserna där vi arbetar ligger långt från varandra så nu gavs det tillfälle att under tedrickning lära känna varandra och utbyta idéer och tankar

Hoppas ni kan få ordning på bilder och text. Ni är i alla fall varmt hälsade från mig, Margit plus många rara, duktiga kvinnor och män på Smyrna.

lördag 16 oktober 2010

15 oktober

 
Idag skall ni få följa med på hembesök, till två ensamstående mammor med två barn. De bor så dåligt, tak och väggar uppbundna med plast och det regnar in och huh va´kallt det var. Man fatter inte hur de kan bo,sova.äta och skicka barnen till skola. Härovan ser ni den lilla hörnan där de lagar sin mat
 
Här är sängkammaren
Den äldsta flickan visar sin vita skolklänning som hon hade hopvikt på den ena sängen
 
Detta är toan som låg 5-6 m från deras ruckel till hus.De bodde ganska långt från Nuwara-Eliya där vi har centret. Vägen dit var jättedålig men vyerna vackra och grönsaksfälten kantade vägen på båda sidor. Häruppe i bergsbygden odlar man samma grönsaker som vi gör i Sverige. I regel får man 3 skördar per år, men just i detta område bara två för här går temperaturen ner till 0 grader under vissa månader.
 
På vägen till denna familj stannade vi i en liten butik och handlade lite matvaror, kex och ett choklad. Butiken ägs och drivs av pappan,mamman, dottern och hennes dotter syns också i bilden.Alla de små sakerna som hänger ner liksom i remsor är små paket av  sånt som man behöver för dagen. Ofta handlar man bara precis vad man behöver för varje måltid.
 
Jaha, Budda kom på tvären och jag kan inte få rätt på det nu så ni får väl vrida på huvudet lite. Denna staty fanns utmed vägen och en ung kille höll på att sopa coh damma av men ville inte vara med på kortet.
 
Nästa hem vi besökte låg nämre Nuwara-Eliya,där de små husen stod tätt. Här är teamet på bväg ner för trapporna som leder till vårt mål, en mamma med två flickor. En är med i en faddergrupp och visar stolt upp skåpet som hon fått där hon kan ha sina skolkläder och böcker 
 
Vi skall bygga ett nytt litet hus till denna familj. Här ser mamman sittande framför den lilla spisen. Hon går hemifrån kl.6.00 under10 dagar i månaden och arbetar på en odling som ligger sååå långt bort. Vi pratar och planerar det nya huset som skall byggas av cementblock.Tomten på kanske 6x6 m är deras egen och det är väldigt viktigt.
 
Vi ritar upp en enkel plan tillsammans med familjen. Rummet kommer att bli lite större och det blir en liten veranda innan de går in i köket. Toaletten ligger på andra sidan  kök och rum och där tvättar de kläder och sig själva. Där fanns inget tak och det såg bedrövligt ut. Men ett stort plus är att de har rinnande vatten. fast det kommer ju inte alla dagar. Nu har denna mamma skaffat fram alla papper och signaturer som behövs. Allt är klart för att börja bygga om två dagar. Vi valde denna familj först för att jag under min vistelse här skall kunna följa vad som händer
Som vanligt skenar klockan iväg och jag får säga natti, natti!