onsdag 13 juli 2011

Hjälp till Högre Studier ger jobb

En av de första flickorna som vi hjälpte till skolgång under åren 1970-80 är idag en av cheferna på en bank i Colombo, Sri Lanka. Idag hjälper vi ett 20-tal fadderbarn på S.L. och nästan 50 fadderbarn i Indien att studera vidare.
Hon kom från ett litet samhälle utanför Nuwara-Eliya. Fick hjälp till att utbilda sig . Är idag läkare och nygift. På bröllopsdagen kom hennes lärare och colleger den långa vägen upp i bergen för att gratta henne.
Killen t.v. föddes med en för kort arm och problem med lungorna. Han fick hjälp till Högre Studier men ville fortsätta ytterligare. Då bad han om ett lån. Efter avslutade studier fick han ett bra jobb och betalade tillbaka lånet på lite mer än ett år.
Kvinnan t.h. är anställd på Smyrna och ansvarar för de som får hjälp till Högre Studier. Hon har polio i ett ben och har själv kämpat för sin utbildning. Idag är hon gift och har två små rara flickor.
I nuläget är det flera fattiga ungdomar som ansökt och vill ha hjälp till att fortsätta studera, få en bra utbildning och kunna stöltta sina föräldrar och syskon. Din hjälp behövs. Hälsningar Margit

tisdag 5 juli 2011

I sista stund..............hjälp som når fram

Här ser du Mr. Jeeva. När jag träffade honom hösten 2010 låg han på sjukhuset i Nuwara-Eliya, staden uppe bland bergen på 1800 m ö.h. Han väntade på att bli förflyttad till Kandy, en större stad med ett modernt sjukhus där han skulle opereras för ett hjärtfel. Han har fru och 4 pojkar. Operationen måste ske snarast annars var hans liv i fara. Dagarna gick, inget hände. Jeeva hade arbetat som vakt på Smyrna i många år.

Då beslöt managern på Smyrna  och jag att förflytta honom till ett privat sjukhus. Pengarna som insamlats vid Margits 70-årsdag skulle nu komma till pass. Det blev ilfart till Sjukhuset I Kandy och ett brev till Kirurgen Mr. Gandhi öppnade vägen. Undersökningarna började omedelbart, man tog prover, men dagarna gick. Jeeva var för svag. Efter ytterligare en tid var äntligen stunden inne för operation . Allt gick bra. En svag Jeeeva förflyttades till sitt hem.Skulle han återhämta sig?
Idag är Jeeva tillbaka i jobbet. Här står han med sin fru och strålar av glädje. Tack alla ni som gav en gåva för att fira Margit. Genom dessa gåvor blev många hjälpta som annars skulle gått under.

tisdag 7 juni 2011

Nöden tar inte semester

Bernt Håkansson och Birgitta driver Vandrarhem i Brantevik( Kristiansstad) under sommarmånaderna. De berättar för grannar och besökare om sina fadderbarn. Pengar samlas in. När vintern kommer åker detta energiska par till Smyrna Home i Ooty, Syd-Indien, för att renorvera fadderbarnens hus. Men det blir också nybygge för ett av deras fadderbarn, vars enkla lilla hus totalt ramlat ihop under monsunregnen.( se ovan)
















Kvinnan på bilden är mamma till två flickor i skolåldern. Hon hade hört talas om Smyrna Home och att man kunde få hjälp till barnens skolgång. Att vara ensamstående och fattig och vara dagsarbetare betyder en ständig kamp för mat och kläder. Skolan kommer i andra hand. Uniform, skor, böcker, terminsavgift växer till ett berg omöjligt att bestiga.. Nu är hon lycklig. Hon har en fadder till sina barn och nu får hon ett eget, om än så enkelt, litet hus. Med glädje blandar hon cement, sand och vatten. Bernt och hans vän Paul får därigenom hjälp. Då och då serveras en mugg te medsöta, goda kex.
Vanligtvis plockar mamman eukalyptusblad. Hon kan tjäna 15 kr/dag om hon plockar hela dagen. Dag ut och dag in samlar hon bladen som fallit ner från träden.
Dessa blad lämnas sen till en plats där man kokar, destillerar och får en gul, fin olja, som tappas på flaskor och säljs i butikerna. Det luktar precis som eukalyptustabletterna smakar. Används mot värk och förkylning.
Nu hurrar vi för Birgitta och Bernt, för deras fantastiska ideer och insatser! Vill du också göra en insats. Man mår väldigt bra av det. Nu skall jag ´Skypa´ till Indien. Margit


måndag 28 mars 2011

Radiohjälpen beviljade ansökan till buss för handikappde

 Va´glad man kan bli. Öppnade posten till Stiftelsen. Ett stort vitt kuveret från Radiohjälpen. Hjärtat bankade!
För nästan 4 månader sen satt jag på Smyrna Home i staden Ooty, 2 200 m.ö.h. och skrev en ansökan med hjälp av de som arbetar på handikappcentret. Det regnade, blåste och strömmen gick titt som tätt.
Nu fanns svaret i kuvertet jag med iver sprättade upp. Radiohjalpens styrelse har beslutat att bevilja 110 000 kr..................Den gamla bussen hade kört backe upp och backe ner i alla dessa serpentinvägar i 7-8år. En dag uppkom en brand i motorn, barnen räddades ut på gatan. Nu skall de alltså få en ny buss. Tack alla som stöder Radiohjälpen!
Barnen från handikappcentret med anställda och vid en fest  i det gröna på Smyrna Home. den gamla bussen syns i bakgrunden.
De funktionshindrade barnen uppträder sittande. De svänger färgglada pinnar  i takt med musiken. Rungande applåder! Deras självförtroende växer, de fortsätter sjunga.
Kolla Smyrnaskolornas tävlingar och uppvisningar i sport i bloggen som de har på Smyrna Sri Lanka <www.smyrnamissionhouse.blogspot.com>  Blåsiga halländska hälsningar, Margit

torsdag 17 mars 2011

Vad vore vi utan skolgång? Man kan hjälpa en och en!

Hej! Visst känns det roligt när man kan hjälpa någon. Som den katolske prästen Abbé Pierre sa redan i början av 1900-talet,´ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon´.

Innan jag ens kände till detta citat så tänkte jag ofta så när jag som 23-åring vandrade fram på gatorna i Nuwara-Eliya på Sri Lanka. Det vimlade av barn som inte gick i skolan. Otänkbart att inte få gå i skola, tänkte jag.
Så började vi undervisa 7 barn i lilla Smyrnakyrkan. Lärarinnan kunde läsa, skriva, sjunga, baka och laga mat. Det räckte mer än väl!De blåmålade bänkarna fick bli bord och man satt på golvet.

Idag finns det 5 skolor på olika platser för barn som annars aldrig skulle haft en chans 
att ens kunna skriva sitt namn. Deras liv är förändrat. De lyckligt lottade barnen som redan går i skola men inte kan fortsätta för det blir för dyrt får också hjälp på Hjälpstationen Smyrna. Jo, det är faktiskt så, på Sri lanka och i Indien där vi också har skolor måste barnen själva skaffa uniform, skor, böcker, skolväska etc.etc. har man inte detta är man inte välkommen.
Här hämtar barn som tillhör en faddergrupp sina saker de behöver och allt bokförs noggrant. de har tidigare fått sina kläder etc. Vill du vara med och stödja en grupp? Meddela så får du info.
Vi stöder också en skola i Indien dit barnen får komma redan som 3-4 åringar. Det är barn från fattiga familjer som aldrig skulle kunna mäta sig med rikemans barn om inte de får denna hjälp. Här får de omsorg, kunskap, engelska och datorundervisning. De hämtas i bussar från byarna runtomkring Kotagiri i Nilgirisbergen. Föräldrarna skickar med mat för lunch och måste ta en hel del ansvar.

Undervisningen, böcker etc. hjälper Stiftelsen Hjälp Margit Hjälpa till med gm gåvor som kommer in.
Vill du stödja denna skola? Där finns 187 barn och man köar för att få plats. MEN den är enbart till för de som inte ha råd att skicka barnen till andra mycket dyrare förskolor och skolor. Barnen kan gå i denna skola till klass 5. Då är de färdiga att konkurrera med de som gått på skolorna med höga avgifter och kommer från välbärgade hem. Och varför skulle inte dessa barn i en enkel Smyrnaskola få denna möjlighet?
På skolorna finns också plats för dans och lek

Barnens rättigheter enligt FN:s deklaration, mat, kläder, bostad, skolgång, rent vatten, sjukvård. Varje människa är född fri och lika i värde och rättigheter. Hej då, Margit!

tisdag 25 januari 2011

Från Sri Lanka till Indien

Dagen innan jag lämnade Sri Lanka fick jag ännu en underbar upplevelse...Glädjen var stor hos mamman med de två flickorna när de fick en gasspis med gastub. Nu behövde de inte gå ut i skogen, som låg långt bort, att samla ved och pinnar.
............Sista dagen. Alla anställda blev bjudna på mat, ris och curry förstås.
                                    Anländer till Coimbatore airport
Jodå, väskorna är med. Tack att det finns hjälp!
Är dödstrött, jag tar in på det gamla trevliga stället, City Tower.

                                       Från balkongen på hotellet.

     På kvällspromenaden träffar jag tre nyfikna barn. Dom undrar vem jag är.
                                               Ett skyltfönster!!!!
Strykinrättning! Ett bord med hjul, ett strykjärn som fylls med glödande kol, sen är det bara att dra iväg utmed gatan. Kunder finns överallt. Smart va´?
                  Efter frukost följande dag börjar resan uppför bergen
...............Förbi palmdungar med ´erikanuts´, en av ingredienserna i                       ´betelblandningen´som man tuggar för att bli lite ´hög´.
Massor med roliga apor som ivrigt väntar  utmed vägen för att få en godbit.

                                         Här hittade jag visst något gott

Bilder jag fångade utmed vägen
                                Äntligen framme på Smyrna home. Många av mina vänner   strömmar till för att välkomna, bl.a.barnen som jag sett födas..j a, åren går!