Ville inte gifta sig!

Niroshas pappa dog under mystiska omständigheter. Hon var då 10 år. Hennes mamma var en enkel bykvinna utan skolgång. Dom tillhör en stam som heter Toda. Nirosha fick bo hos pappans bror. Hon gick varje dag 2 km för att komma till bussen som tog henne till skolan i närmaste by. Innan hon gick till skolan måste hon hjälpa till att laga mat, stryka sin farbrors kläder och många andra små saker.

                                                               
I Todastammen gifter man bort barnen mycket unga. En dag tog farbrodern Nirosha i bussen för att åka till en plats där det skulle ingås giftemål mellan Nirosha och en släkting. Nirosha får reda på detta först när de sitter på bussen. Vid nästa hållplats springer Nirosha ut ur bussen och in i djungeln och gömmer sig. Farbrodern hittar inte henne utan får återvända hem. Nirosha går fram till staden Ooty och söker upp Smyrna Home som hon hört talas om. Där berättar hon vad som hänt och får bo på flickhemmet. Hon är 13 år och nu går hon i en närliggande skola. Hennes djärvhet räddade henne. Enligt Indisk lag får man inte gifta bort så unga flickor därför har farbrodern inget att säga.

 

Saroja, en pärla på hanikappcentret på Smyrna i Ooty som ligger uppe i Nilgiribergen på 2 200 m.ö.h. Hon hittades ute i en by där hon kröp på knäna ner till ån för att hämta vatten åt sin illasinnande släkting. Hon erbjöds plats på Smyrna, blev opererad, fick stödskenor med speciella skor och kan gå med hjälp av kryckor. Saroja har tagit gymnasieexamen, lär sig nu dator och älskar att sticka.

 

 

 

Hon föddes nästan döv, upptäcktes av vår personal, blev fadderbarn, har fått  hörlurar och kan nu gå i skolan. Utan denna hjälp skulle hon sitta hemma i en vrå.

 

Syndia måste genomgå en operation i båda anklarna för att kunna fortsätta gå i skolan som hon älskade. De hörde talas om Smyrna Home bad om hjälp och hjälpen kom via vår Stiftelse, Hjälp Margit Hjälpa. Vår handikappbuss tog mamman och Syndia till en stad nedanför Nilgirisbergen, till ett ortopediskt sjukhus. Där fick de vistas i många dagar, ordna med mat etc.

Nu tränar Syndia att gå. Hon har stödskenor runt anklarna. Glädjen är stor, hon kan  fortsätta sin skolgång. Din hjälp behövs till vårt arbete bland de handikappade.

 

Hon gör ett tryck med en grönsak som heter ´ladies finger´. Alla barn som får stöd kommer regelbundet till Smyrna Home för att hämta sina skolsaker. Ibland skriver de några rader och gör något för att skicka till den som stöder i Sverige.

 

Fisken forslas från kusten i lådor med is och på marknaden kan man därför få färsk och jättegod fisk som passar till att steka eller göra curry av. Mums! Mums!

Och grönsaker finns det gott om! Det som inte växer på dessa höjder kommer med lastbilar från låglandet. För att killen skall komma in där han står kryper han under bordet och dyker upp som ´gubben i lådan´!